Desinformation och informationspåverkan

Du är en del av Sveriges psykologiska försvar. Genom att vara källkritisk och uppmärksam på vilseledning och propaganda är du svårare att lura. Det finns många olika aktörer som försöker sprida desinformation för att skapa splittring eller för att skada Sverige. Myndigheten för psykologiskt försvar tipsar om sätt för att upptäckta desinformation.

• Se upp
  Genom att uppröra, skrämma eller skapa starka känslor försöker främmande makt att påverka dig. Att spela på dina känslor är ett vanligt tillvägagångssätt. Se därför upp med bilder och information som kan göra just detta. Genom att skapa berättelser, även kallat narrativ, som är helt falska eller delvisa sanna men vinklade eller tagna ur sitt sammanhang kan en motståndare vilseelda, polarisera eller splittra befolkningen. Ofta riktar man in sig på en särskild grupp, med skräddarsydd infromation och ett metodiskt arbete för att nå ut till målgruppen. Vanligtvis används sociala medier för att nå ut till målgrupper.
  
  Kännetecken på desinformation, vilseledande information och propaganda att se upp för:
  Den är missvisande och har ofta en dold avsikt.
  Den riktar in sig på våra svagheter och har som som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle.
  
  
• Tänk efter
  Genom att tänka efter innan du delar eller sprider information kan du undvika att bli en del av propaganda och spridningen av vilseledande information. Främmande makt använder sig regelbundet av narrativ som Sverige. Målet med detta är att vi ska ställas mot varandra, känna en oro eller allmänt uppleva Sverige som ett dåligt land att leva i. Att använda sig av bilder i sina försök till påverkan är framgångsrikt. Autentiska bilder från andra sammanhang kan användas i en helt annan kontext för att skapa en falsk historia. Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) har gjort att manipulerade bilder, videor eller röstinspelningar har blivit mer realistiska och kan spridas snabbt när något händer.
  
  
• Kolla källan
  Har alltid för vana att dubbelkolla källan särskilt vid information som kan tänkas vara skapad för att lura dig. Finns informationen på flera ställen, vem är avsändaren, vilket syfte skulle avsändaren kunna ha för att sprida informationen är bra frågor att ställa sig när du läser något på internet. Tänk på att sociala medier bygger på algoritmer. Dessa styr våra flöden och kan manipulera oss. De är designade för att skapa engagemang, något som kan utnyttjas av den som vill oss illa.
  
  Kontrollfrågor till dig själv när du tar del av information:
  Stämmer informationen och är det rimligt?
  Går det att dubbelkolla informationen? Vart kommer den ifrån och är källan trovärdig?
  Hur gammal är informationen? Är den ny eller är det en gammal återanvänd uppgift?
  Varför sprids informationen? Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?
  
  
• Sök bekräftad info
  När något har skett som kan skapa starka känslor är det viktigt att du tar dela bekräftad och verifierad information. Lyssna och dig uppdaterad med information från myndigheter. Ofta vill vi ha informationen fort när något har hänt. Men särskilt i dessa stunder är det viktigt att lyssna till säkra källor. Att verifiera och bekräfta info kan ta lite tid, ha därför tålamod. Ofta sprids rykten och missvisande information fort. Ibland av misstag men också av aktörer som medvetet sprider information. Myndigheter använder sig av krisinformation.se Länk till annan webbplats. för att sprida information vid en kris eller samhällstörning. Länk till annan webbplats.Sveriges radio Länk till annan webbplats. är landets beredskapskanal och informerar med verifierad information. Håbo kommun publicerar infomation vid kris via kommunens hemsida.
  
  Läs mer om informationspåverkan via bliintelurad.se Länk till annan webbplats.