Lagra gödsel

Oavsett om du håller djur som en hobbyverksamhet eller i en näringsverksamhet är du enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga skada på miljön. Det innebär att du som lagrar gödsel ansvarar för att lagring sker på ett säkert sätt. Du är också skyldig att åtgärda eventuella brister som gör att din gödsellagring utgör ett näringsläckage.

Utformning och placering av lagringsutrymmen

Du som håller djur väljer själv hur du lagrar din gödsel så länge du säkerställer att avrinning och läckage inte sker. Exempel på lämpliga lagringsutrymmen kan vara en tät container, ett flak eller en gödselbrunn. Alternativt en lagringsplatta med stödmurar eller annan invallning som motverkar läckage. Kom ihåg att vatten som varit i kontakt med gödsel räknas som ett näringsläckage. Du måste därför ta hänsyn till exempelvis nederbörd när du väljer vilken typ av lagringsutrymme du ska använda.

Kom också ihåg att ta hänsyn till intilliggande mark och vattenförekomster när du väljer placering för din gödsellagring. Du som lagrar gödsel ansvara även för vad som händer om lagringsutrymmet blir överfullt eller gå sönder. Det är därför viktigt att du regelbundet kontrollera skicket på ditt lagringsutrymme. Vill du veta mer om vad som gäller vid lagring av gödsel finns bra information på Jordbruksverkets hemsida. Lagra gödsel - Jordbruksverket.se. Länk till annan webbplats.

Krav på lagringskapacitet

Om din djurhållande verksamhet räknas som ett Jordbruksföretag finns särskilda krav på tillgång till lagringskapacitet. En djurhållande verksamhet räknas som jordbruksföretag om något av följande stämmer in på din verksamhet.

• Du brukar mer än 2,0 hektar åkermark alternativt minst 5 hektar jordbruksmark (åker- och betesmark)
• Du äger minst 10 nötkreatur, 10 suggor, 50 grisar, 20 får och lamm eller 1 000 fjäderfä.
• Du driver yrkesmässig trädgårdsodling om minst 2 500 m2 frilandsareal. Alternativt 200 m2 växthusyta.

Exakt hur stor lagringskapacitet du behöver påverkas dels av hur många djurenheter du har och vart din gård ligger. Det vanligaste kravet på lagringskapacitet motsvarar hela din gödselproduktion under 6 till 8 månader. Men om du exempelvis lagrar kasserat foder tillsammans med din gödsel eller om extra vatten tillkommer i ditt lagringsutrymme behöver du större lagringskapacitet för att klara ditt behov. Kom även ihåg att du kan behöva extra marginaler om exempelvis snön ligger kvar länge på våren eftersom du inte får sprida gödsel på snö eller tjäle.

Notera att Håbo kommun ligger inom ett nitratkänsligt område. Det innebär att jordbruksföretag måste ha en giltig uträkning av behovet på lagringskapacitet och ska på förfrågan kunna visa upp den för tillsynsmyndigheten. Med hjälp av olika beräkningsverktyg och schablonvärden kan du göra en första uträkning av ditt behov. På Jordbruksverkets hemsida finns bra vägledning för detta. Verktyg för att beräkna spridningsareal och lagringsbehov - Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Lagring i stuka i fält

Lagring i stuka på fält får inte räknas in i din lagringskapacitet eftersom en stuka bara får läggas upp vid ett enstaka tillfälle. Du får alltså inte fylla på din stuka kontinuerligt under säsongen för att du saknar tillräcklig lagringskapacitet. För att få lagra gödsel i stuka måste du även följa gällande lagkrav. Exempelvis får du bara lagra den mängd gödsel som ska användas på det fält där stukan placeras. När du väljer plats för din stuka måste du också ta hänsyn till markens lämplighet och intilliggande vattendrag. Din stuka måste även placeras på ett sätt som gör att ytavrinning inte sker vid häftiga regn eller snösmältning. Vill du läsa mer om stukor finns en bilaga från Jordbruksverket längst ned på sidan. Mer information finns även på deras hemsida.

Dokumentation av gödsel som lämnas bort

För hobbyverksamheter finns inte några särskilda krav på att du måste dokumentera den gödsel du gör dig av med. Du får alltså lämna bort din gödsel till privatpersoner eller olika företag såsom jordtillverkare och lantbrukare. Kom däremot ihåg att obehandlad gödseln som används vid exempelvis grönsaksodling kan utgöra en risk för människors hälsa. Du bör därför informerar den som tar emot din gödsel om vad den innehåller.

Jordbruksföretag med fler än tio djurenheter är däremot skyldig att dokumentera den gödsel som lämnar deras verksamhet. Dokumentationen ska innehålla följande uppgifter och sparas i 6 år.

• Mängd gödsel som levereras.
• Djurslag + antal djur som gödseln kommer från. Alternativt mängden totalfosfor gödseln innehåller.
• Datum för leverans.
• Till vem stallgödseln levereras.

Notera att du måste kunna visa upp ovanstående dokumentation för tillsynsmyndigheten på förfrågan och att utebliven dokumentation innebär en miljösanktionsavgift på 1000 kronor.